| Jobbsökning uppdaterad till 2000-tal borde vara en självklarhet på Arbetsförmedlingen. Men det är det inte.
Att söka enligt traditionella matchningsmetoder
och att söka jobb via annons innebär att utsätta
sig för att ständigt bli bortvald.
Arbetsgivare sorterar och gallrar bland flera hundra
arbetssökande till en och samma tjänst.
Chansen att få jobb via personliga möten bland
egenutvecklade kontakter och inom etablerade
förgreningar av olika nätverk är många gånger större.
Hur många fler ska behöva ställas utanför arbetsmarknaden innan politikerna reagerar och agerar?
I de flesta europeiska länder står 20–25 procent av den potentiella arbetskraften i arbetsför ålder utanför arbetsmarknaden. Så stor är alltså andelen individer som har svag eller ingen position alls på arbetsmarknaden.
I Sverige är utanförskapet är 25 procent. Alla vuxna som inte har ett reguljärt arbete eller studerar ingår. De som har ett subventionerat arbete och ingår i någon form av åtgärd eller studerande som söker jobb ingår i arbetsmarknadsutanförskapet. Det innebär att försörjningsbördan för de få som arbetar kommer att tillta under en obestämd men helt tydligt längre tid framöver.
Det är en social katastrof att ha så många samhällsmedborgare utanför arbetslivet. Regeringen står handfallen och Sverige samt Europa i övrigt börjar få den sorts arbetsmarknadssamhälle som forskare benämner ”tjugoprocentssamhället”.
Hur många fler ska behöva ställas utanför arbetsmarknaden innan politikerna reagerar och agerar?
Det krävs mer än några smärre arbetsmarknadspolitiska justeringar.
Om politikerna resonerar med svenskt näringslivs styrelsemedlemmar och tar reda på hur de investerade i beprövade metoder som dessa bolagsrepresentanter erbjöd sina medarbetare vid nationella omställningsprojekt.
Om politikerna kunde förstå att omfattande tjänster som outplacement och karriärvägledning är applicerbara inom verksamhetsområden som AMS, LAN och Af.
Om politikerna bara kunde inse att metodiken leder 80 till 90 procent av de berörda människorna till nytt arbete.
Vi svenskar måste våga tänka nytt och kritiskt fråga oss hur vi kan använda beprövade metoder i stor skala.
Vi behöver bryta utanförskapet för alla de som idag står utanför arbetsmarknaden.
Att söka jobb via annons är oskäligt betungande för en arbetssökande.
Man väntar och väntar på inträdet till arbetsgivarna på arbetsmarknaden och nej efter nej leder till upptrappning av ilska. Beklagligt nog hänvisas arbetssökande fortfarande till ”matchning mellan arbetsgivare och arbetstagare”.
Regeringen beordrar Af att rutinmässigt lära ut hur man skriver sitt CV och söker annonserade jobb, trots att det är en nedbrytande metod.
Arbetssökande hänvisas på Af:s inrådan uteslutande till ”matchning”. Det tyder på att uppfattningen fortfarande är att traditionella ansökningshandlingar med CV och brev till arbetsgivare ska leda till arbete.
Men det gör det ju inte. Bara ett par procent av alla anställningar sker på det viset idag. Ändå hotas arbetslösa att få a-kasseersättningen slopad om de inte söker de utannonserade jobben.
Ingen bryr sig om att kräva en förändring från regeringshåll…?
Ju längre arbetssökande försöker utan att lyckas nå ett arbete, desto mer frustrerade blir de.
Och ju mer de retar sig på att arbetsmarknaden inte erbjuder dem någon plats, desto fler anledningar finner man som arbetssökande att känna bitterhet och ilska.
- Som arbetslös tycker jag att jag har min fulla rätt att känna mig arg. säger man.
Och människor i allmänhet instämmer. För det är ju bedrövligt at det ser ut som det gör.
Men att älta samhällsorättvisorna och omständigheterna kring uteblivet arbete ger inget annat än näring åt bitterheten.
Däremot att pröva att se situationen ur ett annat perspektiv kan ge nya förutsättningar att lyckas.
Om de som stöttade hjälpte arbetssökande att omformulera sin situation och hejda den negativa utvecklingen skulle vi kunna vända den negativa utvecklingen.
Det mest effektiva sättet att få slut på kampen mot arbetslösheten är att ge arbetssökande förutsättningarna att själva lyckas.
Vi behöver inte vidmakthålla arbetslösheten.
Ett mer konstruktivt sätt att förbättra för arbetssökande är att bryta det stillestånd som Af uppmuntrar.
Att vara arbetslös kan innebära att vara orolig och spänd för jämnan. Ändå erbjuds inget samhällsstöd.
Utan tvekan har otaliga arbetslösa problem i och med sin situation. Ändå finns det ingen hjälp att hämta.
Hundratusentals människor befinner sig utanför arbetsmarknaden. Ändå görs ingenting vettigt.
Det finns nationella erfarenheter av omställningsarbete, individuell kompetensväxling och personlig marknadsföring.
Ändå appliceras inte dessa erfarenheter inom AMS verksamhet i storskaliga projekt.
... |
Article Details